
För er som inte är så vana vid att titta på kälkhockey tänkte jag lägga upp några bilder som visar hur det går till.
Kälkhockey spelas främst av personer som har nedsatt rörelseförmåga i nedre delen av kroppen. Man behöver ha full rörlighet i armar, rygg och bål medan benen inte utnyttjas alls. Det finns även spelare som har full rörlighet i hela kroppen men som ändå väljer att spela kälkhockey eftersom de älskar sporten! Dock får inte de ej rörelsehindrade spela i mästerskapsturneringar men väl i olicensierade turneringar
En kälke består utav en formgjuten sits som man spänner fast sig på.
Vidare har den en ram som går ned till ett underrede som skridskoskenorna sitter på. Vi har två skenor och för att svänga lutar man kälken åt höger eller vänster, precis som när man åker skridsko. Man kan ha skenorna brett isär eller tätt. Desto tätare de sitter desto svårare är det att hålla balansen men samtidigt svänger man snabbare med täta skenor. På min kälke är de 2 cm isär.
Ramen består också av en båge framåt som slutar i ett fotstöd.
Vi har två klubbor. En höger- och en vänsterklubba. I ena änden är det ett klubblad och i andra änden piggar som vi använder för att staka oss fram.
Reglerna är samma som i vanlig hockey med några små skillnader. Antalet spelare i ett lag är max 15 men givetvis med 5 utespelare och en målvakt på plan. Speltiden är 3*15. Det är minst lika tufft och kul att kolla på. De största skillnaderna är att farten blir lite lägre i kälkhockey. Du kan heller inte åka baklänges. En extra dimension i spelet är att vi kan dribbla med två klubbor i stället för en vilket skapar en del häftiga sekvenser